A Swedish Mortal Ghost

I’m thrilled to introduce you to Sabrina Mari Fagerheim, who is twenty years old, loves reading, and is completely blind. Music is one of her passions: she sings and plays guitar, piano, keyboard, guitalele (I had to google that one!), and harp.

Oh, and since Sabrina’s also partial to Mortal Ghost, she’s going to be translating it into Swedish for us!  Here’s what she calls a rough sample to start you off:

Jag, född av kött och ande, var varken

Ett spöke eller en människa, men ett dödligt spöke.

— Dylan Thomas

Kapitel 1

Varje kväll lägger sig Jesse för att sova med eld.  Den här gången, skrik och en mörk kabel brinner. Den här gången faller bjälken innan hans hår fattar eld.

Jesse vaknade med ett ryck; hjärtat dunkade.  Det tog honom en stund att komma ihåg var han var.  Något i hans ryggsäck grävde i hans kind. Ryckande skiftade han på kartongbit som var hans madrass.  Det massiva stenblock under hans rygg, grov och lav-beväxt, var bra vaktposter men dåliga sängkamrater.  Hans hals var öm och krokig, hans muskler värkte, och han hade stift-och-nålar i armen han hade legat på.  Han behövde kissa.

Drömmen igen.

Han fingrade på handtaget av sin kniv, han såg sig omkring.  Strax efter gryningen och luften luktade fräsch och ren, med en fukt som antydde regn.  Hans sovsäck kändes fuktig, och gräset längs flodstranden glänste av dagg.  Vatten porlade i närheten, ett ljud från hans förflutna, och han kunde höra högljudda flodfåglar skälla på hans tröghet.

Det fanns ingen hjälp för det.  Väntade man för länge skulle någon dyka upp.  Han Skakade av sig de sista virvlarna av sömn, öppnade sin sovsäck och kröp ut.  Han stretchade, sedan gjorde han några cirklar med huvudet, grimaserande eftersom kotorna i nacken raspade som ljudet av Mal när han krossade äggskal i näven – en av hans minst offensiva vanor.  Ett par knä-böjningar tills Jesses urinblåsa protesterade. Han såg sig om en gång, för han ville inte lämna sina saker utan uppsikt för ett enda ögonblick – på gatan, kan en stunds ouppmärksamhet betyda skillnaden mellan en måltid och hunger, mellan säkerhet och en hemsk misshandel / könsstympning / våldtäkt , mellan överlevnad och förintelse.

Han tog sin ryggsäck, stoppade sin kniv inuti, och smög barfota nerför den gräsbevuxna flodbanken tills han kom till en igenvuxen buske.  Efter att ha lättat sin blåsa knäböjde han vid flodens kant och sköljde sina händer och stänkte kallt vatten i sitt ansikte.  Inte precis rent, men det hjälpte ta bort hinnan av sömn och slagg från morgonen.  Med avsmak körde han sina våta fingrar genom sitt hår.  Han behövde en bra tvätt – om inte en lång varm straffande dusch så åtminstone ett dopp i floden.  Senare kanske – första skulle han ha något att äta.  Han knådade huden ovanför sin linning; han hade gått ner i vikt igen, förmodade han.  Hunger drog aldrig riktigt tillbaka sina klor; vid de sällsynta tillfällen då han hade en full mage fanns det alltid nästa måltid att oroa sig för.

Det skulle bli en lång dag.

Från sin ryggsäck tog han sin misshandlade vattenflaska och sina skor.  Efter att han släckt sin törst stängde han flaskan och planerade sina nästa drag.  Han försökte alltid att hitta en ny sovplats varje natt, och om han hade tur skulle han kunna hitta en övergiven lagerlokal eller garage eller ens ett litet skjul. Hamnkvarteren såg lovande ut, även om det förmodligen skulle finnas andra med samma idé.  Ändå var det en GANSKA STOR plats.  Han höll sig borta från mängden.  Han ville inte ha någonting att göra med någon annan.

Jesse grävde efter vinbärsbullen han hade sparat från igårkväll, sedan skakade han ut sin sovsäck, rullade den till en kompakt rulle och stoppade den i sin ryggsäck, följt av bullen och hans vattenflaska.

Eventually there’ll be a separate section of the website devoted to her project.

Leave a Comment